Lisbeth B Åkerman

Lisbeth B Åkerman

Författare till romansviten The Chronicle of Confessions och de hittills tre delarna "Det vore väl synd" (2010), "Uppgörelsen" (2011) och ”Och hanen gol” (2013) samt med en fjärde del i pipeline, också den en fristående uppföljare som tar vid där föregående slutar.


Hej, Håkan Juholt!

Politik och samhälleSkapad av Lisbeth 2014-12-05 02:59

Hej Håkan Juholt!

Alla har blivit galna! Till och med partikamraten Lars Stjernkvist uttryckte sig tvetydigt till Löfvéns nackdel i kvällens Debatt på SVT. Vad är det som händer? Tänkte då på dig som bemöttes av mindre stöttande personer i partigruppen/-ledningen. Har inte läst boken men om den. Var du också med om att svart blev till vitt, tänkte jag. Och så tar jag mig friheten att prata med dig på det här sättet. Det som triggade i gång mig nu var medias agerande.

De lyssnar mer på Alliansens version av ”den utsträckta handen”, att det snarare var en knuten näve som Löfvén kom med. Låt mig först säga att jag tror på Löfvén och hans avsikt om sökande samarbete. Kanske kan det handla om en kulturkrock där han har aningen pamp över sig, den gamla stammen liksom. Men hans ärliga uppsåt tvivlar jag inte på ett ögonblick. Jag tycker också att ekonomiministern är väldigt skicklig och har en mjuk och vänlig framtoning. Även hon anklagas för översitteri om jag ska tolka omdömena om henne tillika (Alliansens uttalande i intervju).

Egentligen bryr jag mig inte om personerna utan om politiken. Jag gjorde tankeexperimentet att det var Annie Lööf eller till och med Anna Kindberg Batra som drev Löfvéns budgetfrågor och politik. Vadå? Skulle de vara lika osympatiska då i mina ögon? Inte alls. Jag skulle till och med kunna tycka om dem. Och vice versa om Löfvén. Så det handlar om politiken. I andra hand människan som har skapat den.

Regeringens budget som den har presenterats är precis så som jag har önskat mig. Obligatoriskt gymnasium med stor flexibilitet och lyhördhet där eleverna som är studietrötta och kanske inte så teoretiskt lagda, ska få ta fram en egen variant tillsammans med lärarna som ska vara extra skickliga pedagoger inom sitt gebit. De ska tolka målen tillsammans och sätta upp delmål. De ska finna ut metoder som stöder deras kunskapsinhämtning. De kan jobba mycket praktiskt och påtagligt och lära genom att se, höra och göra samt inhämta kunskaper på oortodoxa sätt. Huvudsaken att de lär sig.

Jag menar – obligatoriet ska inte vara ett tvång utan en viljeyttring och en värdeyttring över hur viktiga de är för både sig själva och andra. Det är det som är syftet, att få en form för denna vikt som de ska lockas och pockas till, till skolan! Utan tvång kan det bli ”skämmigt” och en för hög tröskel för att våga låta en ambition och ett hopp väckas i dem, att det är möjligt, att också de KAN!

Traineejobben är ju helt underbara. De får vänja sig vid en arbetsmiljö och förhållanden som råder på en arbetsplats, de får möta människor som verkligen behöver deras hjälp, och med god hjälp i sin tur kommer de snabbt in i jobbet så de kan börja lära sig på riktigt och göra riktig nytta. Och de får studier tillika. Personalen får hjälp. Nettot blir mycket snart på plus för alla inblandade. Och på sikt, ett underverk för Sverige att få hjälpa upp den sorgliga dagens situation.

Att förhöja och strukturera upp vård och omsorg ser jag så mycket framemot! Att arbetslivet öht får bli humant. Som det är nu utsätts det absolut största flertalet för att gå i väggen. Jag har själv gjort det, två av mina döttrar har gjort det. Stor risk för att bli handikappad resten av livet. Men mina döttrar satte stopp i tid, jag gjorde det med nöd och näppe men har än, efter snart femton år, kvar sviter som begränsar mig. Det svåraste och mest handikappande för min del är den känsla av förlust av kontroll som begränsar mitt sociala liv med panikångest. Någon katastrof har inte inträffat men det är fullständigt dränerande. Förr kunde jag leda grupper om hundra pers och mer. Nu kan jag det om jag får improvisera men svårligen om jag ska planera in det i förväg. Det var det.

Det går inte att springa fortare och fortare, det går inte att vara 100 procent effektiv, då går det torrt och hett och man brinner upp. Det är vad som håller på att hända med människorna nu. Bussen som körde i diket i går, med glada människor på väg till julmarknad i Köpenhamn. Kanske somnade chauffören vid ratten, något som har hänt allt oftare på vägarna, alla dessa singelolyckor. Det är typiskt, att få svårt att sitta vaken bakom en ratt när väggen närmar sig.

Valfriheten är ett stort bedrägeri! Så som den har blivit och så som den fortfarande lovsjungs av Alliansen. Och många går på det. Ser inte hur landstingens kostnader drar i höjden, hur de ska punga ut till de efter eget huvud och välbefinnande, fritt etablerade vårdgivarna. Där finns läkarna som sedan hyr ut sig till landstingen och suger ur dem och oss alltmer. Patientsäkerheten är satt ur spel för längesen. Och riskskattebolagen som förvaltar sådana enorma mängder kapital som flutit ut från våra äldreboenden, handikappboenden, särskilt de för psykiskt funktionshindrade, ungdomshemmen, asylboenden, skolorna och alla de områden som man möjligtvis lyckas knoppa av från de myndigheter och förvaltningar som fortfarande finns kvar.

Enligt Aktiebolagslagen har man kunnat, jag tror hela tiden som det här spektaklet har pågått, begränsa vinstuttaget genom att knyta det till statslåneräntan. Då blir det bara de seriösa aktörerna kvar. De som bryr sig om den verksamhet som de äger och ansvarar för.

Men varför har inte politikerna använt sig av den möjligheten till begränsning av vinstuttag? Varför? Det känns korrupt. Ingår de i gruppen ägare som får sin utdelning? Man kan undra. Hur som helst är det en brottslig ”försummelse”. Men de vet om det! Har jag kunnat ta reda på det, måste de med alla sina experter klarat det! Dessutom har jag meddelat möjligheten till både socialdemokraternas förra och vänsterpartiets nuvarande ekonomiskt ansvariga i resp partiledning. Det gjorde jag när det var som hetast med valplanerna och de prel budgetarna. Jag meddelade dem också per telefon om mejlen jag sänt dem. Har dock inte fått någon bekräftelse mitt i kalabaliken. Jag ville att de skulle ha den trumfen på hand men den har inte använts mig veterligt. Kanske funkar den inte trots allt, när allt kommer omkring, jag vet inte.

Det absolut sanna är dock att de enda besparingar man kan göra är på personalen. Dåligt för personalen och dåligt för verksamheten. Förödande, helt enkelt.

Skolan är ett annat och kanske det största katastrofområdet. Med Alliansens kapitalvinster i fokus går det väl åt helvete där också. Om inte stackars Löfvén får till det.

Oddsen är dåliga pga media. Som lånar Alliansens beskrivningar av verkligheten. Det är så förfärligt!

Alliansen har högsta möjliga vinst som mål. De är en ledningsgrupp för Sveriges näringsliv vid sidan om Svenskt näringsliv och deras toppar. Alliansen löser sin sociala verksamhet med lägre arbetsgivaravgifter till företagen och med fas 3. De är säkert, liksom Junker delaktiga i kapitalströmningarna ur landet. Junker har ju en investeringsplan för hur han ska få hela skattekapitalet ur medlemsländerna flödande till sig. Det kommer inte att bli något kvar för vare sig kommuner, landsting eller myndigheter. Och när vi lider och klagar kommer vi att matas med en verklighetsbild som så småningom kommer att göra folket tokigt. Var och en kommer att luras tro att det är hens eget fel alltihop och alla kommer att dö förtida dödar.

Dvs alla de som är beroende av samhällstjänster för sitt leverne och sin hälsas skull och deras barn. För möjligheten till klassresor är också på väg att strypas till genom minskningen av högskole- och universitetsplatser. Lånemöjligheterna försämras så att endast de som kan få hjälp hemifrån kan komma i fråga för högre studier.

Vårt land är på väg att bli en tillvaro endast för dem som har eget kapital för livets alla skeden och tillstånd. Det gemensamma kapital som vi byggt upp som en trygghetsförsäkring då något händer utöver normalsituationen, när vi av olika skäl inte kan eller får arbeta och försörja oss den vägen, det gemensamma kapitalet, skattekapitalet, förflyttas ut ur landet.

Det tråkiga är att alltfler dras med i kapitalsvängen, de luras tro att också de ska bli nåt stort och tjäna många pengar. Men utan ärvda, vunna, placerade eller stulna kan aldrig Svensson, älskade lilla Svensson, få ihop ett kapital under sin livstid. Det är den bittra sanningen.

De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Det är sorgligt men det är sant.

Hejdå, Håkan! Hoppas du orkade läsa så här långt! Och skulle du svara så bleve jag sketaglad!

Hälsningar Lisbeth



  • Kommentarer(0)//www.lisbethakerman.com/#post144